Åh jag borde ju verkligen inte..
Egentligen borde jag ju fundera över skillnaderna mellan kulturindustri och kreativa industrier. Jag har tentavecka. Det är märkligt det där; Denna bloggen är ett konstant dåligt samvete för mig, eftersom jag aldrig skriver nåt. När jag nu har en annan tusen gånger större uppgift som gnager på mitt samvete blir det helt plötsligt så mycket lättare att klämma ut några funderingar här.
Har många gånger sagt att jag lider av sjukdomen dum i huvudet. Det är inte lätt alltså. Symptomen är typ att jag har saker att göra men gör dem inte (enkla saker, typ ringa sommarjobbet, lägga kläder i tvätten istället för på golvet, gå och simma..). Man kanske kan få nån sorts assistans i skolan om man lider av dum i huvudet? Lite som dyslexi eller mattesvårigheter - nån som säger att det inte är mitt eget fel att jag är dum i huvudet och att det är helt normalt eller nåt. Snälla?
Har varit dålig på att fota det senaste. Vet inte var min inspiration tagit vägen. Är bara stressad och har ont i magen och låtsas som ingenting hela tiden. Sysselsätter mig för att glömma bort allt det andra jag borde göra. Spenderar dagarna med Facebook, tv-serier, promenader och diverse matlagning- och bakningsprojekt. Dum i huvudet, ja.
Gnällignällignäll.
Bra grejer:
Improvistationsteater är typ bäst, fattar inte varför jag varit så rädd för det förut! Istället för att skrika och gorma om saker jag har åsikter kring kan jag spela skojig teater kring dem. Jag kan få fram vad jag tycker utan att alla blir arga på mig och allt är frid och fröjd!
Röda koset är typ bäst. Jag kan stilla mina shopping-behov utan att spendera hundralappar! Gårdagens köp: en finfin grå kofta, två vita blusar och en fabulous gul sextiotalsklänning som är fantastisk förutom det faktum att jag inte kan bära gult utan att se ut som en grå liten klump.
Jag är delaktig i massa olika projekt som är superintressanta och gör mig optimistisk inför den där läskiga framtiden som snart kommer och tar mig.
Jag har väldigt många fina människor runt om mig som jag tycker mycket om.
Jag har det ju bra, faktiskt. Synd att man inte kan leva på det.
Nu går jag och skjuter mig i huvudet. Alternativt skriver min tenta. Vi får se hur jag gör.
Har många gånger sagt att jag lider av sjukdomen dum i huvudet. Det är inte lätt alltså. Symptomen är typ att jag har saker att göra men gör dem inte (enkla saker, typ ringa sommarjobbet, lägga kläder i tvätten istället för på golvet, gå och simma..). Man kanske kan få nån sorts assistans i skolan om man lider av dum i huvudet? Lite som dyslexi eller mattesvårigheter - nån som säger att det inte är mitt eget fel att jag är dum i huvudet och att det är helt normalt eller nåt. Snälla?
Har varit dålig på att fota det senaste. Vet inte var min inspiration tagit vägen. Är bara stressad och har ont i magen och låtsas som ingenting hela tiden. Sysselsätter mig för att glömma bort allt det andra jag borde göra. Spenderar dagarna med Facebook, tv-serier, promenader och diverse matlagning- och bakningsprojekt. Dum i huvudet, ja.
Gnällignällignäll.
Bra grejer:
Improvistationsteater är typ bäst, fattar inte varför jag varit så rädd för det förut! Istället för att skrika och gorma om saker jag har åsikter kring kan jag spela skojig teater kring dem. Jag kan få fram vad jag tycker utan att alla blir arga på mig och allt är frid och fröjd!
Röda koset är typ bäst. Jag kan stilla mina shopping-behov utan att spendera hundralappar! Gårdagens köp: en finfin grå kofta, två vita blusar och en fabulous gul sextiotalsklänning som är fantastisk förutom det faktum att jag inte kan bära gult utan att se ut som en grå liten klump.
Jag är delaktig i massa olika projekt som är superintressanta och gör mig optimistisk inför den där läskiga framtiden som snart kommer och tar mig.
Jag har väldigt många fina människor runt om mig som jag tycker mycket om.
Jag har det ju bra, faktiskt. Synd att man inte kan leva på det.
Nu går jag och skjuter mig i huvudet. Alternativt skriver min tenta. Vi får se hur jag gör.
Kommentarer
Trackback
